Det känns konstigt att ta detta i mina tankar men förstår ändå att det är precis så det är. Det blir så uppenbart i mitt eget liv och det är så tydligt för de jag möter i mitt arbete.
Min tankegång, att det jag ser är en del av det förgångna och min historia, är anledning till att
– ingenting jag ser betyder någonting.
– jag har givit allt jag ser den mening det har för mig.
– jag inte förstår någonting av det jag ser.
– mina tankar inte betyder någonting och att de är som de ting jag ser.
– jag aldrig är upprörd av det skäl jag tror.
– jag är upprörd därför jag ser någonting som inte finns.
Jag ser bara det förgånga men jag tror att det är något som sker just nu. Mina sinnen är helt upptagen av det förgånga.
Ett sätt att hjälpa sig själv att bryta det som sker är att våga ställa sig utanför sig själv och betrakta sig själv när jag blir arg, ledsen, orolig, upprörd, besviken osv.
– Jag är arg på ……. för att jag ser något som inte finns.
– Jag tycks tänka på …..men ser något som har med min historia att göra.
Samtal för Alla 